Miobrev

Det är tillåtet att leva – på spaning efter den tid som finns.

Category: Poesi

Helg, hästar och himmelsfenomen

Här kommer lite bilder från helgen som gick. Den kändes kort men härlig. Jag är så glad över våra vänner och grannar, Sofia & Johanna! Självbyggande snölyktor utanför bagarstugan. Nova, tonårstjejen, berättar hemligheter för Eric. Eller om det är tvärtom, medan vi väntade på att Tora skulle spännas för släden som är från 1700-talet. Tora […]

Polyanna, Drottning Silvia, Kulla-Gulla & Jesus. Och Cohen.

Idag vaknade jag och såg att Leonard Cohen är död. Jag tänkte på det missade tillfället att gå och lyssna på honom i Göteborg, jag minns inte längre varför jag inte gick, men jag vet att det blivit för sent nu. Hans texter svider och gråter men ger ändå hopp, för han beskriver hur det […]

Schubertiana (en annan nobelpristagare)

Schubertiana I kvällsmörkret på en plats utanför New York, en utsiktspunkt där man med en enda blick kan omfatta åtta miljoner människors hem. Jättestaden där borta är en lång flimrande driva, en spiralgalax från sidan. Inne i galaxen skjuts kaffekoppar över disken, skyltfönstren tigger av förbipasserande, ett vimmel av skor som inte sätter några spår. […]

Det bästa i livet är livet (till exempel sångsvanar vid en skogstjärn)

Jag vaknar upp till min första morgon i Sörboda efter Irlandsresan och en kort sväng till Stockholm. Dimman ligger mjukt över fälten och in i skogen bakom huset. Det är vackert och trolskt, perfekt för en dag av skrivande. Det får mig att tänka på hur skrivandet av en berättelse är precis så där. Suddigt, otydligt, […]

En längtan till sitt eget liv

Jag längtar till det jag inte vet. Orden finns inte där. Men jag skapar en avbild av min längtan. Den finns i en vindsvåning i Paris, en ateljé med färger och dukar och en naken vacker kvinna på en divan. Färger över allt. Längtan finns i en skog där morgonens dagg ännu inte släppt taget. […]

%d bloggers like this: