Påskdagar
by miobrev
Påsken har för min del förflutit i stillhet och ensamhet. Jag hyrde en liten skrivarstuga hos författaren Elisabet Öhman på norra Öland.
Jag har skrivit på ett nytt barnboksmanus och ytterligare ett par projekt. Då jag inte suttit inne i stugan vid datorn har jag låtit vindarna blåsa rent huvudet, cyklande i motvind, eller tagit en promenad ner till havet.
Det är vackert att se naturen med sin energi. Havets ständiga vågor som rullar in mot stenstranden. Snön låg fortfarande kvar i små fläckar, vårfloden rann över grusvägen när jag gick ner mot havet. Himlen la sig i blå och aprikos veck över Kalmarsund. Fiskebodarnas grå trä har klarat en vinter till, och det har jag med.
När kvällens mörker bara lystes upp av fullmånen väntade jag på nästa dag och om igen få gå ut på Alvarets karga landskap.
Nästa morgon var allt täckt av snö, himlen hade färgen av lättmjölk, mot havet blandat med blåbär. Framåtrörelse och bakslag.
Men stugan var varm, jag fick tid att göra det jag tycker så mycket om.
Tack Elisabeth för värme och omtanke, hoppas vi snart ses igen!
Bästa Maria, det var en ära att få ha just dig som premiärgäst i Skrivarstugan! Så fokuserad, så klartänkt, så helrätt! Hoppas du andades in kreativ skaparglädje till alla dina inspirerande projekt. Vi ses igen!
Hahaha, tack! Och tack för att jag fick låna den lilla mysiga stugan och Alvaret, och havet, och cykeln. 🙂
Hej Maria!
Jag har bott på heltid och på fritid på Öland i många år och vet hur renande för själen vandringarna längs folktomma stränder kan vara. Det blir ett slags vandrande kreativa retreater som ger en skapande paus i Bråttomsamhället. Efter några dagar blir jag alltmer mindful och förvånas över mitt inre fokus och förmåga att tänka en tanke till slut. Många av mina sånger som jag komponerat och givit ut har kommit till mig på östra sidans stränder på mellersta Öland. Lycka till i ditt fortsatta skrivande!