Miobrev

Jag klev ur min säng, gick förbi husen där de fortfarande sov,

ner till sjön,

och drack kaffe.

DÅ såg jag att det blivit HÖST!

Jag tog av mig alla kläder och simmade långsamt och melankoliskt med svanarna,

bara träden såg på, ömt omslingrade som alltid.

När jag kom tillbaka upp till husen förstod jag

att hösten inte var något annat än en plötslig och tillfällig sinnesförvirring.