Önska nu.
by miobrev
Tomten kom inte, men julen kom och den sista kalendertexten i den här bloggen skrevs. Sedan blev det vila och nu funderar jag på hur jag ska fortsätta. Det jag redan vet har visat sig vara sant igen, idéerna tar inte slut bara för att man skriver ofta, tvärtom, när jag skriver varje dag, som jag gjort i december, så är flödet igång och det blir bara lättare att hitta nya texter. Däremot kan det vara svårt att hinna.
Tänk om jag skulle be er om respons? Tänk om ni kunde ge mig lite feedback? Varför och framför allt vad har du haft behållning av att läsa? Tänk vad pinsamt det skulle bli om jag inte fick en enda kommentar tillbaka, så tomt det skulle eka. Så lätt att känna sig bortgjord eftersom vi alla nog vet hur svårt det är att be om något, eller hur? Tänk om jag skulle ordna en slags brevlåda här, ett imaginärt träd på vilket det hänger en låda. Jag kan till och med lägga dit en trave papper och en penna. Så kan du gå dit, skriva ett enda ord eller en mening, ett ämne som du tycker att jag ska skriva om. Det tycker jag skulle vara så fantastiskt roligt. Vill du ge mig det? Inte på facebook, utan här.
En gång, skrev en person i en kommentar “Maria, om du hade en önskebox där man fick lämna önskemål om ämnen, så skulle jag önska att du kunde skriva om att lyssna?” Det var en person som jag inte kände och det var så oväntat och roligt. Jag skrev tillbaka “Jag får för mig att du tänkt en del på det, ska vi skriva något ihop?” Han, som också skrev en blogg, svarade med att lägga upp ett googledocs- dokument och vi började skriva ihop. Idag är han en mycket kär vän och vi har en skrivargrupp tillsammans med ett par andra.
Hur som helst. Nu har jag en önskebox i kommentarsfältet nedan. Vad vill du att jag ska skriva om? Du kan vara helt anonym och jag ska inte tvinga dig att börja skriva med mig eller bli kompis med mig. Bara ge mig din tanke så kanske jag kan ge en tanke tillbaka.
Föga förvånande kanske, men jag uppskattar dina tankar kring vår gemensamma uppväxt. Hur du som är äldre än jag kan väcka liv i minnen och situationer.
Sen gillar jag ju att du använder mina bilder. Just nu är jag i en experimenterande fas, så kanske är det inte något direkt som du kan använda, men förr eller senare kommer det nog nån bild som triggar dina tankar. Kramar!
Jag kan säkert använda dina bilder oavsett fas du är i. Ibland startar mina tankar med en bild, ibland letar jag efter en bild som jag tycker passar texten. Jag uppskattar mycket att jag får använda dem.
Om vår gemensamma uppväxt. Absolut. För mig är det kopplat mycket till mormor och morfar, Älvängen, huset och trädgården där. Det kommer jag skriva något om alldeles snart. Det känner jag absolut.
Skriv om det du brinner för, aldrig något annat. Leta inåt & skriv. Om det roliga, ledsamma, tankesvindlande & provokativa. Inga andras önskemål. Och så fortsätt, håll i liksom. Jag vill läsa om det DU vill skriva om, helt enkelt. E
Det är sant. Det handlar inte om att producera, bara om att inventera. Men jag märker att jag gärna börjar med ett ord eller en tanke från någon annan. Något utanför som leder inåt, virvlar omkring där en stund och kommer ut igen som text. Jag blir glad över att du vill läsa!
Hittat hit via E. Är rätt förfärligt dålig på att kommentera. Men läser dina ord med stor behållning. Min egen blogg är avsomnad, men kanske får fart igen. Skriv på, du påverkar mig ❤️
Hej Annica, vad härlig kommentar, tack! Det inspirerar mig att människor läser. Din blogg kanske har vilat klart snart, det visar sig.
Ser nu att jag missat att svara på din fina kommentar, bättre sent osv. Tack! Vad glad jag blir. Fantastiskt roligt att du läser.