Meningen med livet är livet

by miobrev

Den här texten kommer förmodligen vara fullständigt obegriplig och en problematisering av självklarheter för en del. Det är helt ok. Då vill jag gratulera dig till att känna en av livets grundläggande förutsättningar. En känsla av självklarhet inför det faktum att eftersom vi fått ett liv innebär det att vi ska leva det. Så borde alla ha rätt att känna. Då kan du bara läsa fort och tänka att det inte var det mest briljanta hon har skrivit precis, det behöver inte vara mer med det.

För det finns också en och annan som kommer förstå exakt vad det är jag talar om.

Det är den som av någon anledning tidigt i livet har lärt sig att man lever på nåder. Att man måste förtjäna det. Det kan vara rasternas helvete i skolan, då du dag efter dag fick inpräntat att du inte var vatten värd, som lärde dig det. Det kan vara erfarenheter då du som barn fått vara med om svåra förluster, utan hjälp att hantera det på ett bra sätt. Du kanske har levt med svår sjukdom, själv eller hos någon du älskade mycket. Det kan vara att växa upp i ett sammanhang där du får lära dig att du i grunden är syndig och ovärdig. Du kan ha blivit lämnad av den du var beroende av, eller sviken medan du fortfarande var oskuldsfull. Du kanske inte fick vänner, du kanske hade något fysiskt eller psykiskt handikapp som fick dig att känna dig underlägsen, eller så kan du kan ha levt i en familj där det var tryggast att göra sig osynlig. Då kanske du måste erövra den självklarheten. Känslan av att det är tillåtet att leva.

Kanske en av mina svåraste lärdomar är att jag inte måste bevisa något. Att jag är satt på jorden för att glädjas och njuta. Att det finns en hemlighet i det enkla uttalandet att meningen med livet är livet. Meningen med att leva är att leva. Att leva fullt ut. För många år sedan stötte jag på en mening i en bok som fick en nästan revolutionerande betydelse för mig. Det var i Ylva Eggehorns “Skärgårdsturnén”. En mening reste sig (för att använda en kliché) som eldskrift ur texten. Det är tillåtet att leva. Bara så. Utan tillägg och undantag. Utan reservationer och utan villkor. Det är tillåtet att leva. Min hjärna stannade den stunden. Det blev alldeles tomt och jag bara satt där med den här meningen i knät och stirrade framför mig. Tårarna kom samtidigt som förnuftet. Det vet jag väl, att det är tillåtet att leva, vad är det för dumheter? Det är väl självklart, sa tankarna samtidigt som en annan, skön och stark övertygelse började växa, en visshet som sa Det är tillåtet att leva.

För någonting blev tydligt för mig där, någonting om hur jag innerst inne inte tyckte att jag hade rätten och att jag därför arbetade halvt ihjäl mig, levde mitt liv utifrån vad andra förväntade sig, jag försökte krumbukta mig till något slags livsutrymme utan att ta plats, störa för mycket eller leva i synd. Och synda kunde vara allt, ganska ofta kopplat till sådant som gav njutning av något slag. Jag försökte se till att inte slösa på mitt kapital eftersom jag någonstans hade en känsla av att det egentligen inte var mitt. Jag försökte få andra att säga att jag hade rätt att leva och det bästa (enda?) sättet jag kände till var att försöka vara en annan än jag var.

Vilken svår läxa det varit i mitt liv. Att förstå att jag inte måste bevisa någonting. Jag behöver inte bevisa att jag har rätt, vare sig i åsikter, tro eller i mitt sätt att leva. Jag har inte den skyldigheten. ”Du får ett liv. Enjoy!”

Det kan ta decennier att komma i närheten av vad den meningen betyder, Det är tillåtet att leva. Alltså vad den verkligen innebär. Det är tillåtet att ta beslut, det är tillåtet att njuta, det är tillåtet att fullt ut ta konsekvensen av ett liv. Det är tillåtet att leva i frihet. Det är tillåtet att bortse från konventioner, sociala strukturer, falska sanningar om hur livet ska levas ”rätt” och istället bestämma själv. Det är tillåtet att pröva nytt. Men också att inte orka, inte vilja, inte kunna, inte göra. Det är också tillåtet att spränga gränser och lyckas, slå huvudet i väggen och misslyckas. Det är tillåtet att skratta åt det som gör ont, det är tillåtet att gråta. Det är tillåtet att tro på något större än det vi ser, det är tillåtet att endast tro på det vi ser. Det är tillåtet att inte ens tro sina ögon.

Och sedan då, är det klart, är man upplyst och färdig att leva fullt ut, när man tycker sig ha förstått det här? Tomas Tranströmer säger i sin berömda dikt Romanska bågar:

“Inne i dig öppnar sig valv bakom valv oändligt.
Du blir aldrig färdig, och det är som det skall.”

Det finns ytterligare en nivå att bita i. Jag närmar mig den med respekt och förundran. Vill att den sanningen också ska sätta sig i huden, klä mig, omsluta och fylla mig och påverka varje dag och beslut. Det finns ännu en lärdom att ta till sig, den innehåller dels själva grunden, det som jag skrivit ovan, men ännu mer.

Det är inte bara tillåtet att leva, det är själva meningen. 

Inte bara tillåtet, utan det finns en mening med det. Det är meningen att du ska leva. Vad innebär det?

Jag avslutar detta resonemang med att rekommendera en dos livsglädje, lika effektiv som sex, choklad och träning. Allt i ett liksom. Och det handlar om njutning.

http://www.ted.com/playlists/4/what_makes_us_happy.html

Du fick ett liv. Enjoy!

Här kan du lyssna på en av världens mest självstärkande låtar.

I am what I am
I am my own special creation.
So come take a look
give me the hook
or the ovation.
It’s my world
that I want to have a little pride in,
my world
and it’s not a place I have to hide in.
Life’s not worth a dam
til I can say: I am what I am

I am what I am
I don’t want praise I don’t want pity.
I bang my own drum
some think it’s noise, I think it’s pretty.
And so what if I love each sparkle and each bangle
why not see things from a different angle?
Your life is a shame
til you can shout out: I am what I am.

I am what I am
and what I am needs no excuses
I deal my own deck
sometimes the aces sometimes the deuces.
It’s one life and there’s no return and no deposit
One Life, so it’s time to open up your closet.
Life’s not worth a dam till you can shout out
I am what I am!

Gloria Gayner

 5086090931_3a32339b0d_b

 (Foto: Flickr, Photo Booth)