I lördags var himlen mörk men festen ljus

by miobrev

IMG_3981

Det finns dagar som man vet att man kommer minnas ända tills man dör (alternativt försvinner in i demensens dimma). Sådana dagar som man kommer kunna berätta om för barnbarnen, eller dela med de som var där ”Minns du när … ?” En sådan dag hade jag i lördags.

Alldeles nyss skrev jag en lång text om releasefesten. Den blev urtråkig. Texten, alltså. Den gjorde inte festen rättvisa på något sätt, istället kan jag bara skriva att jag var otroligt lycklig. Och att vi glömde ställa fram cheddarost, smörgåsmargarin och nötter. Och att vi kommer ha dryck kvar ända fram till påska (2015). Att min man inte höll sitt fantastiska tal förrän dagen efter. Att jag var lycklig ändå. Tavlorna blev sålda och en stor hög böcker.

Jag hoppas att ni, om boken lämnar några tankar i er, låter mig få veta det.  Skriv till mig, och/eller till förlagets sida där man kan skriva något och ge ett betyg. Men allra helst att ni berättar för andra, bloggar, delar på fb och köper ett hårt paket till julklapp eller födelsedagspresenter. Vem blir inte glad över en lagom tjock bok med en röd klänning?

Anna-Carin Collin som höll i samtalet i lördags skrev så här.

Nu kan jag inte längre gå in och se Release Me-evenemanget på facebook, där det varje gång lyste ”Du är värd” mot mig.  Jag tyckte det var fint. “Du är värd”. Jag förstår att det bara var en rollfördelning, men jag blev glad ändå. Varenda gång.

Tack, alla ni som kom på min fest!

Jag kände mig värd!

tavlor

Några av tavlorna jag ställde ut.