En kärlekshistoria

by miobrev

Hej Stockholm!

Så då vi ses igen, lite bleka och slitna efter en mörk vinter.  Vi visste båda att vi skulle mötas igen, eller hur? Men jag behövde en paus, det var för kallt, jag frös och valde bort dig. Det kändes nödvändigt.

Jag tog bussen istället och såg dig endast på avstånd. Genom fuktiga, smutsiga bussrutor följde jag din förvandling, du blev hård och kall. Minnena av det vi haft bleknade, trots att jag försökte hålla kvar bilderna inom mig. Hur jag brukade cykla fram på dina gator med jackan öppen och håret virvlande, hur jag cyklade mig rakt in i ditt innersta, förbi föreställningarna om vem du är, in det Stockholm som bara var mitt. Åh, vi möttes verkligen där. Bortom. Visst var det så? Att en del av dig var min. Bara min. Jag förstod nog att vi skulle ta upp relationen igen.

Jag tror det är dags nu.

För idag när jag gick ner på gården, låste upp cykellåset, kände jag din doft igen. Vinden var mjuk mot min kind och jag kände att du ville mig något. Du ville bjuda in mig. Jag är här. Vi är här, och lusten spirar. Bussen är historia. Nu vill jag cykla, promenera, vandra och nyfiket upptäcka varenda gatsten på nytt. Och du, du kan väl överraska mig igen? Så där som bara du kan.

Stockholm, Stockholm

stockholm cykel

(Foto: http://www.visitstockholm.com/sv/Gora/Tips/Cykla-i-Stockholm-/)