Skrev jag ens något slut, förresten?

by miobrev

”Du kan skicka så fort du är klar så sätter vi igång. Då kanske vi hinner sätta i gång det hela redan i januari”, svarar min förläggare när jag undrar när sista bearbetningen och korrekturläsningen ska vara klar. Januari? Men vi är ju i mitten av november och jag skrev på i förrgår. Jag har ju inte ens fattat att det är sant. Och är den verkligen så särskilt bra? Vill jag att den ska vara så här? Kan jag vara stolt över den? Jag kanske inte alls skrev omsorgsfullt i slutet, då ville jag väl bara bli färdig? Slutet förresten. Skrev jag ens något slut? Har boken ett slut?

Nej, det här känns läskigt. Jag har inte bakat färdigt den här bullen än. Jag är inte redo för förlossning, trots att jag väntat så länge. Hur gör man nu? Eller är det som med en riktig förlossning? Man gör ingenting utan lever med att födelsen satt igång och litar på att de som är med kan sitt jobb och har gjort en rimlig bedömning. För den är ju rätt bra. Den är väl det? Svälj. Andas lugnt. Låt boken komma till världen nu. Det händer många gånger varje dag. No big deal.

Omslag? Men herregud! Jag vet inte! Ska jag tycka nåt om det? Hur ser ett omslag ut? Jag kan inte komma på ett enda. Jo, en bok om prostatacancer som ligger på jobbet. Och Kulla-Gullas Myrtenkrona. Den var fin. Annars är det helt blankt. Kanske en blandning av prostatacancerbilden och en myrtenkrona? Med mitt namn och titeln. Titeln! Är det en bra titel jag har valt? Kommer folk ihåg den? Vänta … vad var det den skulle heta nu igen? Jag måste väl sjutton veta vad min egen bok ska heta!

IMG_2024